Goddagens bloggläsare! Hoppas ni också är ute i solen om dagarna. Det gäller att ta vara på det lilla vi får här i vårt avlånga land ;)

Igår hade jag verkligen inte tid att sätta mig vid datorn. Jag gjorde ärenden lite överallt, kors och tvärs över hela stan. Och ändå hann jag umgås med både Johan på dagen och sedan tjejerna på kvällen. Vi hade picknick och mys på långnäs. Hemskt mysigt ska ni veta!





Ikväll tänkte jag bege mig till Edsbyn för att gå på Persmässan. Ska bli himla skojigt!

Jag har många övningar jag tycker om, men min absoluta favoritmuskel att träna är nog rumpan. Det finns mycket energi att hämta eftersom det är en rätt stor muskel, och det känns så bra efteråt. På danslektionerna brukar vi ibland göra en rad övningar där rumpan och låren är i fokus, och för varje gång så känner man att man orkar lite mer. Det är härligt tycker jag :)

Igår var jag och mina vänner ner på grillnatta. För er som inte kommer från Bollnäs och undrar vad det är för något så kan jag avslöja att det är en slags folkfest. Det bjuds på uppträdanden, tivoli, mat, rea, erbjudanden och allt möjligt smått och gott.

De räknade med 15 000 besökare i år, vilket skulle vara en rejäl ökning från de tidigare åren då besöksantalet legat på omkring 6 000 till 8 000 stycken. Men såhär i efterhand kan man konstatera att det blev över förväntningarna. Ca 20 000 - 30 000 besökare hade det blivit totalt. Och ja, det märktes sannerligen när man försökte ta sig fram på gatorna. Det kryllade av folk! De hade till och med stängt av bilvägarna i stan samt satt in en polishelikopter.

På scenen stod Eric Saade och showade efter bästa förmåga. Och jag har då aldrig i mina dar sett så många ungar sittandes på axlar samtidigt. Vart man än vände blicken så satt där ett barn i vägen. Men vad gjorde det när man hade fina dansande vänner omkring sig att titta på istället?

Jag har plöjt igenom hela första och halva andra säsongen av Solsidan. Jag såg det för första gången igår kväll och efter det har jag blivit frälst. Svenska serier brukar aldrig falla mig i smaken, men det här var något utöver det vanliga. Så himla roligt program! Om det fortfarande finns någon där ute som missat detta; kör hårt! Ni vill inte gå miste om denna fantastiska serie.

Vad jag har med mig beror egentligen lite på vad jag ska göra. Är det ett vanligt träningspass jag ska på så har jag med mig träningskläder och skor (såklart), vattenflaska, hörlurar och en hårsnodd (obs, mycket viktigt!). Ska jag iväg på dansträning så blir det lite annorlunda. Det senaste året har jag haft båda grupperna som jag dansar i efter varandra, alltså HDT* 2,5 tim och sedan Dansoteket 1,5 tim. Då har jag med mig varma överdragskläder att ha på mig mellan danserna så jag inte hinner bli kall. Jag har även med mig två par olika dansskor. En frukt eller två och kanske en drickyoghurt att stoppa i mig mellan de båda träningarna. Självklart har jag med mig allt det jag nämnde ovan till danspassen också (nåja, kanske inte hörlurarna då).

*HDT= Hälsinglands dansteater.

När jag sökte till Hälsinglands Dansteater förra sommaren var jag bombsäker på att jag inte skulle komma med. Jag tänkte att "dom som är med där är ju jätteduktiga, där platsar ju inte jag. Absolut inte, ingen chans i världshistorien!". Jag var jätteskakis den dagen då uttagningen var och klev upp extra tidigt för att hinna stretcha och förbereda mig. En miljon tankar malde i mitt huvud. Jag hade redan deltagit i Hälsinglands Dansteaters sommarvecka (en slags förbereredelsevecka om man kanske har tänkt söka till HDT* eller kanske bara vill tjuvstarta höstterminen) och redan då varit så nervös att jag bestämt mig för att inte söka på riktigt. Men ändå så satt jag nu där den morgonen, anmäld och utan möjlighet att dra sig ur. Så jag tog mod till mig och cyklade till danssalen och gav allt jag hade. Jag har en tendens att bli enormt nervös och ängslig när det gäller att prestera under dansen, men som tur var hade jag min vän Cissi som stöd. Jag har alltid beundrat alla duktiga dansare i HDT, liksom sett upp till dem, så för mig var det en omöjlighet att jag en dag skulle stå där mitt ibland dom. När jag kom hem satte jag mig och klickade frenetiskt på uppdatera-knappen i väntan på att listan på de lyckliga som kommit med skulle komma upp. När den väl gjorde det gav jag ifrån mig ett glädjetjut och hoppade högt upp i luften. Det omöjliga hade inträffat; jag var med!

Och nu har jag snart dansat i Hälsinglands dansteater ett helt år, och mitt kontrakt håller på att ta slut. Om några veckor ska jag söka om igen. Jag håller verkligen tummarna för att jag kommer in en gång till. Och om inte, så är jag väldigt tacksam för det här året som gått. Har lärt mig en hel del nytt, samt utvecklats inom dansen.

HDT* = Hälsinglands Dansteater

Visste ni det här om mig?

♥ Jag har haft glasögon sedan förskolan. Linser i ett år, ett och ett halvt?
♥ Det är faktiskt rätt sällan jag lyssnar på musik.
♥ Jag hoppade över förskolan och började i ettan direkt.
♥ Många anser att jag skulle passa perfekt på estetiska linjen. Men själv trivs jag bra på Hälsingegymnasiet.
♥ Jag älskar loppisar. För en vecka sedan var jag och min farmor på loppisjakt. Vi hann tyvärr bara med fem stycken den dagen.
♥ Jag avskyr att vara så sjuk att jag måste stanna hemma från skolan. Fast om jag får bestämma blir man aldrig tillräckligt sjuk för det heller.
♥ Mina favoritämnen är svenska, estetisk verksamhet och psykologi.

Hejsan kära läsare :) Hoppas ni mår bra idag. Själv är jag fortfarande en aning krasslig, men det är ingen fara. Åkte ju på att bli sjuk efter ett antal träningspass som min kropp inte var van vid. Jag hoppas att jag återhämtar mig kvickt.

Ikväll ska jag och farmor bege oss till knupbodarna, för vi ska nämligen gå på sägensafari. Det blir premiär för båda av oss och det ska bli himla roligt tycker jag. Har hört från både höger och vänster att det ska vara väldigt bra och spännande. Man går alltså en tur genom skogen med en "guide" och stöter på ett antal "väsen" - allt detta under kvällen/natten. Här har ni hemsidan om ni vill veta mer: http://www.sagensafari.se/.

Jag gillar låtar med tempo i när jag tränar. Det får mig att orka så mycket mer än om jag skulle lyssna på någon seg låt, eller hu hemska tanke; mitt egna flåsande. Helst ska volymen ligga på max också, så hela huvudet fylls av musik och ingenting annat. Här har ni en gammal träningslista via spotify. Den är rätt gammal och ouppdaterad, men ja, ni får nog en överblick av vad jag gillar att lyssna på när jag tränar. Jag har inte spotify i mobilen, så all musik jag lyssnar på ligger ju direkt i mobilen.

Tänkte att ni skulle få se några foton som min vän Pernilla Skoglund tagit på mig i samband med en skoluppgift. Visst är hon duktig? Detta var alltså i vintras som ni kan se. Jag uppskattar sommaren mer än någonsin när jag ser bilderna, jag längtar inte till vintern.

Tänkte att eftersom jag försöker bli en lite mer hälsosam människa så passar en träningslista in väldigt bra just nu. Den består av 30 punkter som jag tänkte (nåja, försöka) beta av dag för dag. Jag hittade den hos http://livehealthier.blogg.se.

Listan ser ut följande:

1. Min idrottsbakgrund
2. I mina öron när jag tränar
3. Ett fint idrottsminne
4. I min träningsväska
5. Favoritmuskel
6. Mål med träningen
7. Favoritövning
8. Favoritmat
9. Mina inspirationskällor
10. Då mår jag som bäst
11. Favoritkonditionsträning
12. Favoritidrott
13. Mitt bästa kosttips
14. Favoritmellis
15. Då tränar jag allra helst
16. Favoritlivsmedel
17. Mitt måtto
18. En fredagskväll unnar jag mig gärna..
19. Hälsa för mig
20. Det här åt jag idag
21. Därför tränar jag
22. Min favoritfrukost
23. Detta skulle jag vilja utöva
24. Favoritidrottare
26. Så sover jag 
27. Detta klara jag mig inte utan
28. Där tränar jag helst
29. Detta tränar jag allra helst i
30. Glöm inte att...

Jag tänkte att jag helt enkelt skulle sätta igång med detsamma. Nu kör vi!

 

Jag dansar, och har gjort det sedan 6 år tillbaka. Förra sommaren sökte jag även till Hälsinglands dansteater och blev lyckligtvis antagen. Så i ca ett år nu har jag dansat 2,5 h + 1,5 h per vecka. Har även gymmat till och från i ett år nu, det tack vare att vi fick ett eget gym på skolan. Raska promenader, så kallade powerwalks, har funnits med sedan många år tillbaka och en sådan tar jag gärna lite då och då. Jag skulle vilja påstå att jag får rätt mycket vardagsmotion, kanske inte så mycket som det skulle kunna vara då jag ofta väljer mopeden framför cykel, men har jag ingen tight tid att passa så cyklar eller promenerar jag gärna dit jag ska. Tycker det är mycket trevligare att passa på och njuta av naturen än att snabbt brumma förbi på storvägen.

 

Det är först på gymnasiet jag börjat riktigt uppskatta idrotten i skolan. Nu för tiden är jag alltid med och försöker göra mitt bästa, även om det kanske inte alltid är den roligaste sporten vi ska ägna oss åt.

 

Kanske bör tillägga att när jag var mindre höll jag också på med judo och ridning ett antal år.

 

Har ni sett att jag fått en liten praktisk frågelåda här till höger? Via den kan ni ställa frågor som jag direkt kan svara på. Mycket bra tycker jag. Låt oss se vad den går för, passa på att fråga allt ni undrar över nu :)

Mitt problem med bloggandet är att jag sällan skriver, och då får jag sedan dåligt samvete när jag får höra av er som läser att jag borde blogga oftare. Så när jag väl sätter mig ner och ska skriva ett inlägg vill jag ju såklart nå upp till era förväntningar och skriva något tillräckligt intressant. Dessvärre resulterar det oftast i att jag aldrig skriver klart mina inlägg utan bara sparar dem som utkast. Jag vet inte hur många ofärdiga texter jag har som ligger och väntar på att finslipas. Många handlar om genus och jämställdhet. Andra om träning. Önskar att jag skulle finna energi till att verkligen sätta mig och ta itu med alltsammans. För det handlar ju om sådant som jag tycker är viktigt. Information och tankar som är viktiga att sprida vidare liksom.

Jag har även en hel drös med bilder som jag gärna skulle vilja publicera här. Men tills dess den dagen kommer får ni hålla till godo med det lilla som finns. Tack för att ni är så förstående :* Det är trevligt att ni kikar in här ändå.

peace out

Ja, då har man varit och bestigit Sveriges högsta berg. Bara att bocka av på listan. Lätt som en plätt var det, inga klagomål här inte. Eller?

Säger jag inte att det var döjobbigt och det absolut jobbigaste jag gjort både psykiskt och fysiskt så ljuger jag. Var beredd att lägga mig på marken och dö ett tag där. Men tro det eller ej, vi kämpade oss ända upp! Vi härdade igenom både snöstorm, stekande sol, blåsväder och regnskurar bara för att sedan upptäcka att vi hade noll utsikt när vi väl kom upp. Kändes ju inte sådär jättekul. Men nu är det gjort, och 11 timmar och 20 minuter tog det fram och tillbaka. Himla stolta kan ju vi såhär efteråt konstatera att vi faktiskt hade riktigt roligt på vägen, och att det faktiskt var värt att göra den här resan.

Låt oss summera hur många timmar vi vandrade under denna sex dagars långa resa.
Från Nikkaluokta till Kebnekaise fjällstation tog det mellan fyra till sex timmar.
Från Kebnekaise fjällstation till upp på toppen av Kebne tog det ca elva och en halv timme.
Från Kebnekaise fjällstation till Nikkaluokta tog det ca fem timmar.
5+11,5+5=21,5. Ja, men så härligt. Cirka tjugoen och en halv timme vandrade vi totalt. Klå det om ni kan!

Är det förståeligt att jag och Jakob blev såhär glada när vi kom tillbaka till slutstationen?